FAQ Bokutgivning: Vem läser mitt manus?
Alla förlag har sina rutiner för hur man hanterar inskickade manus. Därför kan jag inte berätta något generellt om hur urvalsprocessen i förlagsbranschen ser ut. På Ariton Förlag har vi genom åren testat olika rutiner för gallring och antagning av manus. Det kan mycket väl hända att vi kommer att förändra våra rutiner både en och flera gånger i framtiden. Men så här arbetar vi just nu:
Manus till novellantologier
Den som skickar bidrag till oss ombedes att skriva en kort presentation av sig själv och sitt skrivande direkt i mejl tillsammans med kontaktuppgifter. Novellen (med tilltalande titel) bifogas i helt utan namn eller annat som kan spåra vem som skrivit novellen. Detta för att Lilla Förlagsjuryn, de som som läser novellerna i första vändan gör det utan att veta något om författaren. Därför är det viktigt att dokumentet är helt anonymt. Förutom en helhetsbedömning av läsupplevelsen görs en koll att författaren följt anvisningarna/temat för respektive antologi.
Det slutgiltiga beslutet görs av mig som förlagschef. Mitt uppdrag är att se till att de utvalda berättelserna blir så olika som möjligt.
Övriga manus
En vanlig fråga som vi får är om vi läser alla inskickade manus. Svaret på den frågan är nej. Jag personligen läser alla följebrev för att se om personen läst på vår hemsida vad vi önskar veta. Bara genom att läsa följebrevet går det att gallra bort manus som inte är för oss. Förvånansvärt många debutanter skickar manus till förlag på vinst eller förlust utan att bemöda sig att kolla upp respektive förlags utgivningsområde. Om den blivande författaren skickar ett följebrev fyllt av särskrivningar, stavfel och andra språkfel är risken stor att manuset gallras bort.
Från början hade jag ambitionen att ge personliga svar med omdömen till alla som skickade in manus till oss. Det fungerade bra när vi endast fick ett fåtal manus skickade till oss. Numera när vi få omkring 500 manus per år räcker tyvärr inte tiden till att göra det. Jag tror att de flesta förstår det, för vem hinner ens läsa 500 böcker om året? Och dessutom ta sig tid att ge feedback? Det säger sig självt att jag inte skulle hinna göra något annat. Inte ens fika med maken eller gå på vattengympa med äldsta dottern. All vaken tid skulle behöva ägnas åt manusläsning och risken är överhängande att tiden ändå inte skulle räcka till…
Stora förlag har manusgrupper där flera är med och beslutar om eventuell utgivning. Ariton Förlag är ett litet förlag där jag är den enda som arbetar heltid. Det händer att jag delegerar till andra att läsa inkomna manus men det slutgiltiga beslutet är alltid mitt.
Dela gärna i sociala medier